Jahapp, i veckan var det dags igen för stormar kring Nordmalings kommunalråd Ulla-Maj Andersson. Den här gången är det ytterligare ett avhopp från det egna leden som får mig att verkligen fundera. Som bakgrund till mitt blogginlägg bör ni läsa den nu avhoppade Lars Gustafssons debattartikel i VK. Läs den här: Nystart kräver nytt kommunalråd

När man får läsa att man internt inom partiet vill att hon ska avgå men hon vägrar göra detta, stödd av några enstaka personer, vart demokratin tagit vägen i Ulla-Majs huvud? Finns bara makt och begär kvar? Det otrevliga i det hela är att Ulla-Maj verkligen är hemsk att ha att göra med. Hon drar sig inte för att offentligt skälla ut eller nedgöra precis vem som helst. Hon har en personlighet som är dödande för alla i hennes omgivning vilket jag är säker på ligger till grund för att vissa personer i hennes närhet helt enkelt inte vågar gå emot henne. Jag vet att det är många i dom egna leden som inte tycker om hennes sätt och politik men vågar inte gå emot henne. Jag vet att detta låter som om året var 1860 men tyvärr så är detta sanningen i Nordmaling idag 2011.

Nädu, fru Andersson. Jag tycker att det är hög tid att du packar ihop dina saker och avgår!
Kan du inte själv se att du inte längre är önskvärd?

P.S ”Jag väntar fortfarande på svar på det frågor som jag ställt tidigare”